S*Ylletrollets

Hälsa
Zuli Maluffi
Zuli Maluffi. Foto: Thommy Jacobsson

Våra katters och kattungars hälsa är väldigt viktig för oss. Genetiska sjukdomar förekommer hos alla katter, raskatt som huskatt. Sedan har varje ras sjukdomar som är mer eller mindre vanliga för just den. För att bevara och förbättra hälsan hos våra katter testar vi för de genetiska sjukdomar som är vanligast hos maine coonen: hypertrofisk kardiomyopati (HCM) och höftledsdysplasi (HD). Vi har också testat några av våra katter för cystnjure, eller PKD som det också kallas (polycystic kidney disease).


Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)

HCM är en genetisk hjärtsjukdom som förekommer i de flesta kattraser och även hos huskatt. Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos katt generellt. Tyvärr har denna sjukdom även blivit ett problem i vår ras. Sjukdomen gör att hjärtats väggar växer och blir tjockare tills hjärtat inte längre kan pumpa blodet tillräckligt effektivt, utan katten dör. Sjukdomen kan resultera i hjärtsvikt, men även plötslig död av en arrytmi och blodpropp kan orsakas av HCM.

HCM visar sig som regel inte på kattungar, utan den utveckas allt eftersom när katten börjar bli vuxen, eller senare. Faktum är att den oftast inte upptäcks alls förrän katten plötsligt dör. Men med en ultraljudsundersökning, utförd av en kvalificerad hjärtspecialist, kan sjukdomen oftast upptäckas tidigare. Dock fortfarande inte på kattungar, som regel.


Rani
Rani, en kattunge med varmt hjärta. Foto: Mari Lindqvist

Sjukdomen tar lite tid på sig att utvecklas. Hos hanar visar den sig i genomsnitt lite tidigare än hos honor, men de individuella skillnaderna är stora. En amerikansk studie på just maine coon visade att hanarna, i den grupp katter de studerade, visade tecken på sjukdomen senast vid två års ålder, medan någon av honorna dröjde ända tills tre års ålder innan de första tecknen syntes. Hos rasen i stort har man dock hittat en hel del fall där de första tecknen på sjukdomen visar sig betydligt senare än vid två-tre års ålder.

Den amerikanske studiens resultat pekade på att HCM hos dessa katter nedärvdes med en enkel, icke-könsbunden dominant gen. Man såg också i studien att denna gen hade variabel expressivitet, vilket innebär att symptomen visar sig olika starkt hos olika individer som bär genen. Utanför den studerade gruppen katter såg man dock att vissa individer som bar på HCM-genen inte utvecklade några tecken alls på sjukdomen. Då fick man lägga till att genen också hade ofullständig penetrans. Det hela är alltså inte alldeles enkelt, men väsentligen menar man att det är så att minst en av föräldrarna ska bära på en HCM-gen för att avkomman ska drabbas.

Så småningom lyckades man få fram ett gentest för en mutation som orsakar HCM. Och det låter ju väldigt bra! Och det är det nog också, men inte fullt så fantastiskt som man skulle kunna tro. Det har visat sig att det finns andra gener än just denna som orsakar HCM, i andra raser men även på maine coonen. Dessutom har vi nog en rätt hög grad av denna ofullständiga penetrans, verkar det som, för frekvensen av katter som är positiva på detta gentest överstiger vida frekvensen av klinisk HCM i rasen. Dock kan man helt klart se att risken för HCM är betydligt högre hos katter som är positiva på gentestet än hos katter som är negativa. Så gentestet är ett verktyg som vi kan använda tillsammans med ultraljudsundersökningarna för att minska frekvensen för HCM i rasen.

Genom att testa, på olika sätt, för HCM minskar vi risken för att de kattungar vi föder upp drabbas av HCM, även om vi aldrig blir 100% säkra. Mer forskning pågår, och vi försöker hålla oss uppdaterade för att använda de tester som finns på bästa sätt.

Rasringen Maine Coon-katten registrerar resultaten för katterna i ett öppet register, som startades den 1 januari 2004.

Läs mer om HCM, på engelska, här: Feline Hypertrophic Cardiomyopathy.


Höftledsdysplasi (HD)
McBrutuss
McBrutuss

HD är en ärftlig deformering av höftleden, som i milda fall inte orsakar något obehag alls för katten, men som i svårare fall kan ge smärtor som hindrar katten från att hoppa och gå som vanligt. HD nedärvs troligen polygent, alltså med flera olika gener inblandade. Det innebär att avel för att förbättra höftlederna fungerar på liknande sätt som att avla för större katter, till exempel. Det kan hända att du får en stor katt efter två små föräldrar, men det är mindre chans för stor avkomma där än efter två stora föräldrar. Och visst kan det hända att du får en liten katt efter två stora föräldrar, men chansen för det är mindre än efter två små föräldrar, eller efter en stor och en liten förälder. På samma sätt kan det hända att du får en kattunge med grav HD från två föräldrar med bra höfter, och det kan hända att du får en kattunge med bra höfter efter föräldrar med grav HD, men det är inte särskilt troligt.

Nanzi's hips
Ylletrollets Bonanzi. Foto: Falu djursjukhus

Så vår strategi är att avla på katter med så bra höfter som möjligt. Vi måste dock vara försiktiga här, så att vi inte selekterar för hårt. Om selektionen blir för hård kan vi få för smal avelsbas, vilket i sin tur kan leda till inavel, genförluster och värre hälsoproblem än den HD vi försökte minska frekvensen av. Med tanke på detta är rekommendationerna idag att vi även ska avla på katter med den mildaste graden av HD, grad 1. Dessa katter ska förstås då paras med katter som har helt normala höfter.

Vi testar våra avelskatter genom att röntga deras höfter när de är minst ett år gamla. Röntgenplåtarna skickas sedan till en specialist, som bedömer dem och graderar dem efter en skala som går från "utan anmärkning", ua, till grad 3 HD. Helst vill vi förstås ha helt normala höfter, ua. Grad 1 är sedan den mildaste graden av HD, grad 2 är mitt emellan och grad 3 är grav HD. Katten kan också få bedömningen "gränsfall", om en höftled bedöms ligga på gränsen mellan ua och grad 1.

Rasringen Maine Coon-katten registrerar sedan resultatet i ett öppet register, som startades den 1 januari 2000.

Du kan se exempel på höftleder med olika graderingar på vår enkla höftledssida.


Genpool

Förutom att testa våra avelskatter för genetiska sjukdomar, anser vi att det är viktigt för rasens framtid att bevara den genetiska variation som finns, och bredda den en del dessutom. En smal avelsbas och genetiska flaskhalsar i det förflutna påverkar katternas hälsa negativt, eftersom genetisk variation då förloras, inaveln ökar och vi får genfrekvenser som ökas och minskas slumpmässigt.

Det finns många startkatter, så kallade founders, och stamlinjer bakom maine coonen, men genom jakten på utställningsvinnande typ och utseende har under generationernas gång vissa linjer blivit kraftigt överanvända, medan andra nästan har utplånats ur rasen. Resultatet är att dagens genpool till ungefär 70% kommer från bara fem founder-katter. Det är förstås för mycket för att komma från så få katter.

Dessa fem founders levde på 1960- och 1970-talen. Deras namn:

  • Andy Katt of Heidi Ho, en hane som bidragit med ca 20% av genpoolen
  • Bridget Katt of Heidi Ho, en hona som bidragit med ca 20% av genpoolen
  • Dauphin de France of Tati-Tan, en hane som bidragit med ca 15% av genpoolen
  • Tatiana of Tati-Tan, female, en hona som bidragit med ca 8% av genpoolen
  • Smokie Joe of Whittemore, en hane som bidragit med ca 7% av genpoolen

Vi brukar kalla andelen av dessa katter i en stamtavla för top 5. Vi använder denna andel som ett av flera verktyg för att bilda oss en uppfattning om hur värdefull en stamtavla är ur utparningssynpunkt.

Andelen av de två allra mest förekommande founder-katterna, Andy Katt of Heidi Ho och Bridget Katt of Heidi Ho, kallar vi för top 2.

Banzai
Banzai. Foto: Kristina Almkvist

Vi beräknar också andelen av de så kallade klonerna i stamtavlorna. Avkommor till Heidi Ho Sonkey Bill och Tanstaafl Polly Adeline of Heidi Ho kallades på skoj för "klonerna", eftersom de såg så lika ut. Denna syskonskara föddes 1979-1982. Klonerna var väldigt vinstrika på utställningar, så de flesta uppfödarna ville snart ha en egen klon för avel. Eller två. Många inavlade sedan på de här katterna, för att få fram ännu mer vinstrika katter. Resultatet har blivit en genetisk flaskhals i rasen, en åtstrypning av genpoolen. Idag kommer ungefär 35% av generna i genpoolen för rasen från denna syskonskara.

Det vi gör nu är att vi försöker reducera andelen av klonerna och av de mest använda founder-katterna i våra stamtavlor, för att på så sätt begränsa skadeverkningarna av de här genetiska flaskhalsarna så mycket som möjligt. Detta görs genom att vi tillvaratar katter som finns kvar med mindre av de vanliga linjerna och mer av andra gamla linjer i stamtavlorna. Ett annat sätt, som vi också arbetar med, är att introducera helt nytt blod, genom nya founder-katter från Amerika.

Läs mer om detta ämne (på engelska) på Maine Coon Heritage Site.


Våra katters resultat
HCM ultraljudHCM DNAHDPKD Top 2Top 5Kloner
RafflanOK 10/10Föräldrar negOK 9/04OK 9/05 25%56%14%
SelmaOK 10/10Neg 5/06OK 4/01OK 3/04 26%62%16%
SossoOK 10/10Föräldrar neg1+1 4/09- 30%63%21%
HenryOK 5/09Neg 6/06OK 3/07Föräldrar OK 21%46%5%
KewaydinOK 3/10NegOK 2/09- 8%16%6%
BroccoOK 10/10Föräldrar negOK 4/09- 30%63%21%
MarloOK 6/08Neg 5/06OK+Borderline 6/02OK 6/02 25%50%17%
SoppanOK 3/06Neg 5/06OK 8/00*OK 2/01 6%15%3%
PimOK 6/08-OK 5/99OK 8/99 24%60%16%

*) Resultatet "Good" enligt OFA.

Andra katter, som kan finnas med i stamtavlorna för våra kullar
HCM ultraljudHCM DNAHDPKD Top 2Top 5Kloner
Ylletrollets EbbaOK 11/08Föräldrar neg1+OK 11/08- 23%52%10%
Silvermeadow's CassisOK 6/08Föräldrar negOK 3/07Föräldrar OK 32%64%24%
Caprix Blue BogartOK obduktion 8/08Neg 5/06OK 5/98- 28%53%22%
Prairiebaby River PromiseOK 9/08Neg 10/06OK 6/04OK 6/04 0%0%0%
Ylletrollets CissusOK 6/09Föräldrar negOK 7/07Föräldrar OK 26%57%16%
Fogcity Yankee VikingOK 11/09Neg 5/06OK 6/04OK 6/04 26%58%18%
Caprix Creme CaramelOK 12/01Neg 5/06OK 4/96- 27%67%8%
Ylletrollets LizaOK 11/05Neg 11/06OK 11/05- 27%59%15%
Coonmoonrising BlitzenOK 1/07Neg 4/06OK+Gränsfall 11/05OK 1/07 33%63%27%
Ylletrollets Lilla ColumbineOK 9/05-OK 9/05OK 9/05 22%52%12%
The Dorsai BanrionGränsfall** 1/03-OK 5/00OK 8/99 14%33%7%
Ruskprickens FidlaOK 1/07Neg 2/07OK 11/05OK 1/07 31%65%20%
The Dorsai BelgarionOther diagn 11/09Het pos 12/061+1 3/04- 31%62%24%
The Dorsai GilgameshOK 11/09-OK 6/04OK 9/05 18%43%7%
Asselies SimiaOK 9/04-OK 7/04- 28%63%16%
Ylletrollets Pongolina OK 6/08-OK 8/99- 24%60%16%
Ylletrollets Paradex OK 8/99-OK 5/98- 22%54%11%
Maffialigan's Kiss Me Kate OK 8/99-2+2 5/98- 17%49%6%
Ylletrollets Bonanzi OK 5/07-OK 5/98OK 8/99 31%68%21%
Ylletrollets Carananza OK 3/04-OK 1/99- 31%68%21%
Snobbrännans Fanny OK 11/04Neg 10/06OK 1/99- 26%62%11%
Co'Coons Lorelei OK 4/01-OK 1/99- 24%58%11%
Co'Coons Bogilou Bogilei OK 10/10-OK 1/99- 28%63%16%
Ylletrollets Crakatau OK 8/99-OK 11/98- 25%65%7%
Ylletrollets Ina Dexelina --1+1 11/98- 24%60%9%
Heavy Coon's Thunderpaw OK 4/99-1+1 4/99- 25%61%24%
Coonyham Bonanza HCM 5/03-OFA goodOK 1/99 35%68%35%
ARKatz Hondo of Kriscaj OK 2/98-OFA fair- 35%67%27%
The Dorsai Rainbow Warrior HCM 5/01Neg 5/06OFA goodOK 8/99 15%32%6%
Ylletrollets Gräddelinus HCM 5/01-OK 1/00- 25%50%17%
Ylletrollets Krakel Spektakel OK 10/04-Gränsfall+1 7/01- 26%62%16%

**) Hjärtat bedömdes senare vara normalt, vid en grundlig obduktion. Förändringarna som syntes på hjärtat vid ultraljudsundersökningen tros ha berott på högt blodtryck som följd av hennes dåliga njurar, vilka orsakade hennes död. :-(



Välkommen | Om oss | Kattungar | Våra maine cooner | Hälsa | Ylletroll | Våra turkiska vanar | Länkar | Kontakta oss
Uppdaterad 2011-05-15